I den senaste nationella matvaneundersökningen bland vuxna i Sverige stod proteinet för 18 procent av energiintaget i genomsnitt. Det rekommenderade intervallet är 10 till 20 procent. Den genomsnittliga vuxna låg alltså redan i den övre halvan av intervallet, innan proteinkvarg, proteinbröd och proteinbars kom ut i hyllorna.
Hur mycket protein per dag en person behöver är en fråga som är lätt att få fel åt båda hållen samtidigt. Det officiella minimet är lägre än de flesta tror. Det intag som forskningen om åldrande och styrketräning pekar mot är högre än minimet. Båda siffrorna är riktiga, de svarar på olika frågor, och för de flesta går båda att nå vid ett vanligt köksbord.
En sak först. Vårt eget dagliga kosttillskott, som dyker upp längre ner, är ett multivitamin med omega-3 från alger. Det gör ett annat jobb än protein, och i en aktiv vardag ryms de två utan problem i samma rutin. Men proteinet kommer först: vad referensvärdena säger, varför de höjs efter 65 år och vid träning, hur mycket vanlig mat redan ger dig, och vad en aktiv vardag behöver som proteinet inte kan stå för.
Aktiv vardag hos Health Royals
Protein kommer bäst från maten. Som dagligt komplement till en aktiv vecka har vi Peak Performance Formula: omega 3 från alger med 300 mg DHA, vitamin D3 25 µg, K2 som MenaQ7®, B-vitaminer, zink, selen och Extramel® i samma dos som i dess två placebokontrollerade humanstudier. D-vitamin bidrar till normal muskelfunktion.
Hur mycket protein per dag behöver du?
För en frisk vuxen är det europeiska referensvärdet 0,83 gram protein per kilo kroppsvikt och dag, vilket motsvarar ungefär 58 gram för en person som väger 70 kilo.
Siffran kommer från EFSA:s panel för dietprodukter, nutrition och allergier, som 2012 satte ett genomsnittligt behov på 0,66 gram per kilo och dag utifrån kvävebalansdata, och ett rekommenderat intag på 0,83 gram per kilo och dag för vuxna i alla åldrar. Nordiska näringsrekommendationerna 2023 antog båda siffrorna och uttryckte den praktiska rekommendationen som 10 till 20 procent av energiintaget, med 15 procent som riktvärde vid planering.
Livsmedelsverket översätter samma intervall till gram i skriften Protein, hur mycket är lagom, där 10 till 20 procent av energiintaget motsvarar ungefär 0,8 till 1,5 gram per kilo kroppsvikt och dag, och där 1,1 gram per kilo används när man planerar mat för en grupp.
Barn och ungdomar ligger högre per kilo, mellan 0,83 och 1,31 gram beroende på ålder, och EFSA lägger till 1 gram, 9 gram och 28 gram per dag under första, andra respektive tredje trimestern av en graviditet.
Varför skiljer sig rekommendationerna åt?
För att den låga siffran och den höga siffran svarar på två olika frågor, och avståndet mellan dem är det verkligt omtvistade i ämnet.
Värdet 0,83 gram per kilo är ett minimum som täcker behovet hos nästan alla friska vuxna. Det härleds ur kvävebalans, det intag där kroppen inte förlorar mer kväve än den tar upp. Det är inte ett intag optimerat för muskelmassa, styrka eller fysisk funktion högre upp i åldrarna, och var aldrig tänkt så.
Motsättningen syns inne i de nordiska rekommendationerna. Kapitlet konstaterar att underlaget i de kvalitetsgranskade systematiska översikterna inte räcker för att höja det genomsnittliga behovet för äldre, och rekommenderar sedan ändå ett högre praktiskt intervall för just den gruppen. Kunskapsöversikten bakom kapitlet, skriven av Ólöf Guðný Geirsdóttir och Anne-Maria Pajari i Food and Nutrition Research 2023, är rättfram om varför det här är svårt. Det finns inget bra mått på proteinstatus, behovsberäkningarna vilar på kvävebalansstudier med kända svagheter, och underlaget som kopplar proteinintaget i sig till hälsoutfall är begränsat eller antydande, eftersom proteinet är svårt att skilja från allt annat i en proteinrik mat.
Det gör inte de högre siffrorna till gissningar: de vilar på studier som mätt muskelmassa och fysisk funktion, en smalare fråga, och där pekar resultaten åt samma håll tillräckligt ofta för att myndigheterna ska agera.
Behöver äldre mer protein?
Sannolikt ja, och svenska och nordiska myndigheter rekommenderar nu ett högre intag för den gruppen, även om själva behovssiffran inte har höjts.
Nordiska näringsrekommendationerna 2023 anger att det rekommenderade intervallet för äldre är 1,2 till 1,5 gram per kilo kroppsvikt, ungefär 15 till 20 procent av energiintaget, med 18 procent som riktvärde vid planering och bedömning. Livsmedelsverket kom till samma slutsats i sin rapport från 2026, Kostråd för vuxna över 65 år med normal respektive nedsatt aptit: 15 till 20 procent av energiintaget eller 1,2 till 1,5 gram per kilo kroppsvikt och dag, där de flesta studier ligger inom 1,0 till 1,5 gram per kilo och intag upp till 2,0 gram per kilo reserveras för svår sjukdom, skada eller undernäring.
Det internationella positionsdokumentet från PROT-AGE-gruppen, publicerat av Jürgen Bauer och medarbetare i Journal of the American Medical Directors Association 2013, är något försiktigare: 1,0 till 1,2 gram per kilo för friska äldre, minst 1,2 gram för fysiskt aktiva, och 1,2 till 1,5 gram för dem med akut eller kronisk sjukdom. Svår njursjukdom är undantaget, där proteinintaget i stället måste begränsas under medicinsk kontroll.
Livsmedelsverkets rapport visar varför detta spelar roll i Sverige. Ungefär en fjärdedel av både kvinnor och män över 65 år nådde inte upp till den nedre gränsen för rekommenderad proteinandel, alltså 15 procent av energiintaget. Det är ett verkligt underskott i en verklig grupp, och oftast en fråga om aptit, måltidsordning och vad som ligger på tallriken, snarare än om pulver.
Hur mycket protein behöver du om du tränar?
Mer än referensvärdet, men mindre än de mängder som säljs.
Positionsdokumentet om protein och träning från International Society of Sports Nutrition, skrivet av Ralf Jäger och medarbetare 2017, drar slutsatsen att 1,4 till 2,0 gram per kilo och dag räcker för de flesta som tränar, i portioner på ungefär 0,25 gram per kilo, eller 20 till 40 gram, fördelat över dagen. Bara vid ett långvarigt energiunderskott, där målet är att behålla muskelmassa medan vikten minskar, pekar det mot 2,3 till 3,1 gram per kilo.
Taket är bättre definierat än golvet. I en metaanalys av 49 randomiserade studier med 1863 deltagare fann Robert Morton och medarbetare, i British Journal of Sports Medicine 2018, att proteintillskott ökade styrkan och den fettfria massan vid styrketräning, och att intag över ungefär 1,6 gram per kilo och dag inte gav någon ytterligare ökning av den fettfria massan. För en person på 70 kilo ligger det taket på omkring 112 gram per dag. Effekten var mindre med stigande ålder och större hos dem med mer träningsvana.
Livsmedelsverket noterar att forskningen talar för att elitidrottare kan behöva så mycket som 1,4 till 1,8 gram per kilo, och att det inte är svårt att komma upp i de mängderna om man täcker sitt energibehov med vanlig mat.
Hur mycket protein finns det i vanlig mat?
Så pass mycket att de flesta klarar referensvärdet utan att planera, och de högre siffrorna går att nå med en proteinrik sak till per måltid.
Siffrorna nedan kommer från Livsmedelsverket:
- Lax, en portion på 125 gram: 29 gram protein
- Röda linser, kokta: 11 gram per 100 gram
- Kikärter, kokta: 8 gram per 100 gram
- Ost med 17 procent fetthalt, en skiva på 15 gram: 5 gram
- Mjölk, yoghurt eller fil, 2 deciliter: 7 gram
- Ett ägg på 58 gram: 6 gram
- Fullkornsbröd, en skiva på 30 gram: 3 gram
Två deciliter yoghurt, två skivor fullkornsbröd, två skivor ost, ett ägg och en portion lax på 125 gram blir tillsammans ungefär 58 gram, referensvärdet för en vuxen på 70 kilo, innan lunch eller mellanmål är inräknade. De rapporterade genomsnitten i Sverige låg på 72 gram per dag för kvinnor och 92 gram per dag för män.
Proteinmärkningen förtjänar en extra blick här. En proteinberikad bar eller efterrätt är ofta en ultraprocessad produkt som kostar mer än den enkla maten den härmar, och en skiva ost, ett kokt ägg eller en portion linser hade gjort samma jobb.
Vad visar forskningen om högre intag?
Den visar att vinsten av träning har ett tak, och att högre intag inte påverkade njurfiltrationen negativt hos friska vuxna.
På den första punkten fann Mortons metaanalys ingen ytterligare ökning av den fettfria massan över ungefär 1,6 gram per kilo och dag. Protein är inte ett näringsämne där mer pålitligt är bättre, när behov och träningsstimulans redan är täckta.
På den andra punkten sammanställde Michaela Devries och medarbetare, i Journal of Nutrition 2018, 28 randomiserade kontrollerade studier med 1358 deltagare, och fann att högre proteinintag inte påverkade den glomerulära filtrationshastigheten negativt hos friska vuxna. Det gäller friska vuxna, inte personer med njursjukdom, där PROT-AGE-dokumentet är tydligt med att intaget måste begränsas. EFSA kunde inte sätta någon övre gräns för protein, och noterade att intag upp till det dubbla mot det rekommenderade intaget regelbundet fås via blandkost av vissa fysiskt aktiva och friska vuxna i Europa, och betraktas som säkra.
Protein har tre godkända hälsopåståenden i EU, enligt kommissionens förordning (EU) nr 432/2012: protein bidrar till att öka muskelmassan, protein bidrar till att bibehålla muskelmassan och protein bidrar till att bibehålla normal benstomme.
Bilden är tydlig. Referensvärdet har stått sig i decennier, det högre intervallet för äldre finns nu i officiella svenska råd, och taket kring 1,6 gram per kilo för träningsvinster kommer från 49 sammanvägda studier, inte från en enda. Vanlig mat når varenda en av de siffrorna. Protein är en fråga som går att avgöra med ett räknestycke och en inköpslista, vilket är mer än man kan säga om de flesta näringsämnen.
Vad behöver en aktiv vardag utöver protein?
Tillräckligt med energi att träna på, och sedan en handfull näringsämnen som proteinrik mat inte tillförlitligt bär med sig: långkedjigt omega-3, D-vitamin, B-vitaminerna, zink och selen.
Protein bygger och reparerar vävnad. Resten av en aktiv dag drivs av andra näringsämnen, och EU:s register är specifikt om dem. DHA bidrar till att bibehålla normal hjärnfunktion, och EPA och DHA bidrar till hjärtats normala funktion, i båda fallen vid ett dagligt intag på 250 milligram. D-vitamin bidrar till normal muskelfunktion och till att bibehålla normal benstomme. Niacin och vitamin B12 bidrar till normal energiomsättning, och niacin, folat och vitamin B12 bidrar till att minska trötthet och utmattning.
Protein är ett näringsämne som Sverige får gott om. De underskott som de nationella undersökningarna faktiskt mäter ligger på andra håll, D-vitamin och folat bland dem, och siffrorna från Riksmaten visar vilka. Långkedjigt omega-3 beror till stor del på hur ofta fet fisk står på bordet. En kost kan vara utmärkt på protein och ändå alldaglig på resten.
Det är den luckan Health Royals byggde Peak Performance för. Det är ett dagligt multivitamin för kvinnor med omega-3 från alger, uppbyggt kring de näringsämnen som en proteinrik kost inte automatiskt levererar. För oss går ingrediensen inte att skilja från sin källa, sin tillverkare och den dos som studerats, så varje beståndsdel är namngiven och varje mängd står på etiketten. Health Royals arbetar med specialisttillverkare, forskare och leverantörsnätverk när råvaror väljs.
Omega-3 kommer från OMEGATEX® algolja, 500 mg som ger 375 mg omega-3, varav 300 mg DHA och 50 mg EPA. Vitamin D3, 25 µg. Vitamin K2, 90 µg som MenaQ7®. Folat, 200 µg som Quatrefolic® 5-MTHF. Vitamin B12, 10 µg som MecobalActive® metylkobalamin. Tiamin 1,1 mg och niacin 16 mg. Zink, 5 mg som L-OptiZinc®. Selen 27,5 µg och krom 20 µg. Hytolive® olivfruktextrakt, 150 mg som ger 15 mg hydroxityrosol, tillsammans med 450 mg extra virgin olivolja. Extramel® melonextrakt, 10 mg, en källa till enzymet SOD.
Varje rad på etiketten följer sin egen doslogik. De två växtextrakten ligger på den dagsmängd som användes i deras humanstudier: Hytolive på de 15 mg hydroxityrosol som användes i den randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade studien, och Extramel på de 10 mg som användes i två placebokontrollerade humanstudier där upplevd stress, trötthet och sömnrelaterade problem mättes, vilket har betydelse för återhämtningen i en aktiv vecka och som vi har skrivit om separat. Vitaminerna och mineralerna ligger på näringsmässig nivå. De namngivna extrakten är studerade i just de här doserna.
Protein och ett dagligt multivitamin fyller olika syften, och de får plats i samma morgon: äggen eller shaken står för grammen, kapseln för det grammen inte bär med sig. Burken är i bärnstensfärgat glas med en doftkärna, gjord för att stå framme på bänken i stället för att försvinna in i ett skåp, och prenumerationen levererar burken en gång och sedan påfyllningspåsar, två burkar om året i stället för tolv.
Vad är värt att göra i praktiken?
Räkna ut din egen siffra först, och titta sedan på vad du redan äter innan du ändrar något.
- Multiplicera din kroppsvikt i kilo med 0,83 för referensvärdet. Det är golvet, inte målet.
- Är du över 65 år, använd 1,2 till 1,5 gram per kilo, i linje med de nordiska rekommendationerna och Livsmedelsverket.
- Styrketränar du, täcker 1,4 till 2,0 gram per kilo forskningens intervall, utan uppmätt ytterligare vinst över ungefär 1,6.
- Fördela intaget. Ungefär 0,25 gram per kilo per måltid, eller 20 till 40 gram, är portionsstorleken i idrottsnutritionens litteratur.
- Räkna igenom en vanlig dag av din egen mat mot den siffran innan du köper något. De flesta ligger närmare än de tror.
Om räknestycket visar en lucka är första steget ett matsteg: en extra portion mejeri, ett ägg till frukost, linser eller bönor i grytan, eller en större portion fisk. Pulver är en bekvämlighet, inte ett krav, och det gör mest nytta för personer som verkligen inte kan äta tillräckligt, en klinisk situation snarare än ett inköpsbeslut.
Titta sedan på den del av en aktiv vecka som proteinet inte avgör. Vår guide om välmående går igenom de näringsämnen där källa, form och dos verkligen skiljer sig åt mellan produkter och hjälper dig att hitta ditt kosttillskott, och Peak Performance är vårt svar, en daglig dos vid sidan av det protein du redan äter. Vi har gjort urvalet så att du slipper.
Fördjupning
- Hälsosamt åldrande: vad som sker i kroppens celler
- Varför vi lever längre, och vad ett friskt åldrande faktiskt beror på
- Hur mycket kollagen per dag, och varför doserna inte går att jämföra
- Magnesium: vilken form gör vad, och vem behöver mer
Källor
- EFSA Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies. Scientific Opinion on Dietary Reference Values for protein. EFSA Journal 2012;10(2):2557
- European Food Safety Authority. EFSA sets dietary reference values for protein, nyhet 9 februari 2012
- Nordic Nutrition Recommendations 2023, kapitlet om protein. Nordiska ministerrådet, 2023
- Nordic Nutrition Recommendations 2023, rekommendationstabeller. Nordiska ministerrådet, 2023
- Geirsdóttir ÓG, Pajari AM. Protein, a scoping review for Nordic Nutrition Recommendations 2023. Food and Nutrition Research 2023;67. DOI 10.29219/fnr.v67.10261
- Livsmedelsverket. Protein, hur mycket är lagom, 2016
- Amcoff E, Edberg A, Enghardt Barbieri H, Lindroos AK, Nälsén C, Pearson M, Warensjö Lemming E. Riksmaten vuxna 2010 till 11, livsmedels och näringsintag bland vuxna i Sverige. Livsmedelsverket, 2012
- Livsmedelsverket. Kostråd för vuxna över 65 år med normal respektive nedsatt aptit, hanteringsrapport. L 2026 nr 07
- Bauer J, Biolo G, Cederholm T, med flera. Evidence-based recommendations for optimal dietary protein intake in older people: a position paper from the PROT-AGE Study Group. J Am Med Dir Assoc 2013;14(8):542 till 559
- Jäger R, Kerksick CM, Campbell BI, med flera. International Society of Sports Nutrition Position Stand: protein and exercise. J Int Soc Sports Nutr 2017;14:20
- Morton RW, Murphy KT, McKellar SR, med flera. A systematic review, meta-analysis and meta-regression of the effect of protein supplementation on resistance training-induced gains in muscle mass and strength in healthy adults. Br J Sports Med 2018;52(6):376 till 384
- Devries MC, Sithamparapillai A, Brimble KS, Banfield L, Morton RW, Phillips SM. Changes in kidney function do not differ between healthy adults consuming higher- compared with lower- or normal-protein diets: a systematic review and meta-analysis. J Nutr 2018;148(11):1760 till 1775
- Kommissionens förordning (EU) nr 432/2012 av den 16 maj 2012 om fastställande av en förteckning över andra godkända påståenden om livsmedel
- EFSA Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies. Scientific Opinion on the substantiation of health claims related to protein. EFSA Journal 2010;8(10):1811
